18/6-10

Man väljer oftast den lättaste vägen som tex. att förtränga. Det är mycket lättare att försöka glömma bort än att bearbeta. Det funkar inte i längden att försöka glömma någonting man konstant blir påmind om. I vissa stunder eller egentligen alla är jag så jävla trött och äckligt förbannad på sjukdomar som cancer.
Vidriga jävla sjukdom, du pajjade mitt liv och om du skulle vara en person skulle jag spotta dig i ansiktet.
Du tryckte ner mig under botten, du orsakade det, inte jag.
Nu förväntas det helt plötsligt att jag ska upp för stegen på egen hand. Återställa något jag inte orksakat.
Du fick mig att se ut som någon jag inte vill, vara någon jag inte vill.
Men jag är ganska glad ändå, för du vann inte. Det gjorde jag!

Den stora kampen har just börjat, att kunna gå vidare.

Nobody can go back and start a new beginning, but anyone can start today and make a new ending



RSS 2.0