30/9
Allt går som en berg och dalbana, på morgonen är allt sämst och sen på eftermiddagen är allt bra igen, upp och ner hela tiden. I lördags fick jag åka in på akuten för att jag fick feber, jag kände mig riktigt dålig och var påväg att svimma ett antal gånger men som tur var klarade jag mig ifrån det. Det är väldigt vanligt att man får feber eller andra infektioner när blodvärderna är låga. Jag fick ligga där i en natt för att det var fullt uppe på min avdelning, Petra var med hela tiden och stannade över natten, det gjorde allt mycket lättare och roligare!
Oron och paniken av att håret började trilla av växte hela tiden och jag mådde jättedåligt, jag ville knappt röra på mig för att håret skulle åka av. Konstant huvudvärk som satte sig bakom ögonen, det kunde blixtra till ibland så man knappt såg någonting, ingen aptit överhuvudtaget, och en känsla av att jag inte visste om det jag gjorde var på riktigt eller bara en dröm, det var riktigt obehagligt.
Men jag bestämde mig för att ta håret i steg så Petra klippte mig i måndags. En förövrigt väldigt ful och tantig page frisyr som jag vet jag aldrig kommer ha igen, haha. Så fort man tog i håret så lossnade det, inte stora tussar men flera hårstrån, väldigt äckligt. Men jag gick runt tills igår kväll med ångest och panik om att inte ha något hår, min moster klippte av allt medans Petra och Mamma såg på. Det var bland det värsta jag sett i hela mitt liv när jag tittade mig själv i spegeln, men som sagt hår är bara hår det växer ut igen, det kunde ju varit värre om det skulle varit armen som trillat av, den skulle ju inte komma tillbaka!
Chocken av att se mig själv i spegeln fick mig att skratta, jag gör det när jag blir rädd. Det kändes jätteskönt att både min mamma, moster och petra var med och såg allt. Rädslan av att andra kommer bli rädda för mig när de ser mig såhär är jättejobbig. Jag är rädd för att jag kommer se så sjuk ut och att det påverkar min inställning, men jag tror inte det för jag är okej nu.
Jag har alltid tyckt själv att dem som har cancer ser läskiga ut, det tycker jag fortfarande men det är någonting jag vänjer mig vid, jag ser ju ut så själv nu.
Med peruk och mössa ser det faktiskt ut så som det gjorde förut, så ni behöver inte oroa er, det är så ni kommer se mig! Lite possitiva saker i allt det hemska är ju faktiskt att det börjar bli vinter, jag kan ha mössor och sånt utan att det är konstigt, tänk om det hade varit sommarlov? då hade jag nog flippat ur totalt. Sen kommer jag få fint och friskt hår, förhoppningsvis kanske lockligt.
Mina blodvärdern har gått upp igen så nu är jag inne på min 2:a cellgiftsbehandling, den startade idag och det kommer bli 5 intensiva dagar. Nu har jag ett cellgiftsdropp som kommer hålla på och rinna i 24h, jättejobbigt men det blir ju bättre sen. Förra kuren blev jag chockad av att jag skulle få i mig 4 liter vatten om dagen, den här gången är det 6liter!! Det är galet mycket vatten, men jag får såklart hjälp av dropp och sånt men det blir ett par rundor till toaletten.
Jag längtar tills jag har gjort den här behandlingen, för då har doktorerna sagt att det är då man kan få svar på om min kropp reagerar bra eller inte, ja om jag kommer kunna botas eller inte lite mer tydligt. Om det nu inte skulle vara så att min kropp svarar på behandlingen så får man lägga upp en ny plan och försöka igen, så någon lösning hittar dem väl på, om den här nu inte skulle funka.
Nu ligger jag i min sjukhussäng och trycker i mig så mycket mat och godis jag kan, om ett par dagar kommer allt smaka skit och då kommer jag ha svårt att få i mig någonting så därför proppar jag i mig så mycket jag kan nu.
Jag har nog världens bästa mamma förövrigt, hon ställer upp för mig och gör precis allt hon kan för att få det att bli bättre för mig. Jag är stolt över min mamma! Och resten av min familj såklart, alla ställer upp för mig hela tiden, det här har gjort att man fått en tankeställare och fått familjen ännu lite närmre, så någonting possitivt finns det i det hela. Stödet jag får från mina vänner är också helt otroligt, allt ni gör betyder så mycket för mig. Om jag inte hade haft min familj och mina vänner, varför skulle jag då kämpa mig igenom det här? Då hade nog inte haft samma livglädje som jag har nu.
Man börjar inse nu vad det är som faktiskt spelar roll och inte, det är också skönt. Tänk jag är 18år och har redan börjat öppna ögonen, det finns för många människor som går runt och inte ens börjat leva, människor som går runt med ångest och tankar om att livet kommer ta slut. Var rädd istället att du inte lever nu när du väl har chansen, man borde känna efter mera och göra det man tycker är kul. Man kan inte stanna upp tiden, man kan inte spola fram eller tillbaka den, vad är vitsen med att ångra saker man redan har gjort? Det är väldigt meningslöst att slösa bort minuter på det när du istället kan använda dem till någonting som får dig själv att må bra.
Det suger förövrigt att jag varken kommer kunna gå och se michael jacksons minneskonsert eller film på bio pga. infektionsrisken och behandlingar hit och dit. Det hade jag verkligen velat göra, om någon går så kan ni väl smygfilma!
If you'll just smile..
That's the time you must keep on trying
Smile, what's the use of crying
You'll found life's still worthwhile
if you'll just smile!
du är en stark person!
Jag tänker på dig jämt! och fyfan va du skriver bra. kärlek
Halloj Emma, länge sen :) Hemskt allt som hänt dig, men det vänder på livet på en annan väg. Du klarar dig genom detta!
You can do this!
du är så bra emma och jag tänker på dig massor!!
vad fint skrivet ! <3
Du är helt fantastisk på att skriva, Emma. Jag blir otroligt berörd av din styrka och ditt sätt att hitta det positiva i det som händer med dig och runt dig. Den förmågan kommer ta dig långt här i livet! Stor kram till dig och familjen
Heej tjejen! Det är så imponerande att du är så positivt inställd, beundrar dig verkligen. Mycket tack vare det, din familj och vänner så kommer du/ni klara detta, I KNOW IT =)
Vi hörs snart igen, vore verkligen kul att få komma och hälsa på dig och mamma någon dag.
Stora kramar!!!
Tänker på dig massor Emma!
Pussar & Kramar
Eva
Du är vacker, hur du än ser ut. Kom ihåg det!
Du är verkligen helt fantastisk, Emma!
Du har verkligen det "Sundska" jäklar anammat i dig!
Jag håller med den som skrev ovan, du är vacker hur du än ser ut!Jag tycker att det var bra att du klippte av håret innan du tappade det, då blir det nog inte lika jobbigt eftersom du har "valt" att ta bort håret själv, du har inte tappat det! Och under tiden som det växer ut får du ju pröva alla sorts frisyrer som du kanske inte skulle vågat pröva innan :)Saknar dig så mycket! direkt när min förkylning är borta ska jag komma och hälsa på dig! Du är fantastisk Emma! kom ihåg det!!!
emmzor min kära du är så jävla grym!!! love you
Du är fan Grym Emma! Du kommer att klara dig ur detta utan större problem :D
Ord är inte tillräckligt men.... Du skall veta att vi är många som tänker på dig!!
(Och hoppas du blir snabbt frisk... det är så svårt att få saker och ting gjorda med båda tummarna mitt i handen, halvblåa efter allt hållande! Skriva detta med armbågarna tog 35 min )
Emma du är bäst! tänker på dig varje dag!! Du är verkligen bäst, du kommer verkligen att klara det här. inget snack
Tanker massor pa dig var kara!
Ringer dig i veckan!
Lots of love fiskpinnen!
emma! du e verkligen best o jag kan filma michael at dig!! hors snart love you
Hej Emma!
Du är fantastisk. En riktig filosof.
Tommy Mattizon
När någon man bryr sig om råkar ut för något hemskt, orättvist och oförståeligt så är det lätt att stanna upp, gråta och känna hjärtat krympa av rädsla och svälla av kärlek. Emma, när jag läser det du skriver så glömmer jag allt plugg, mina ögon tåras och jag känner verkligen hjärtat både dras ihop och svälla. Men samtidigt så får det du skriver mig att tänka på allt fint som finns i livet och på alla möjligheter vi har att få ut så mycket som möjligt utav det. Jag tänker också på hur roligt vi hade det på språkresan och på hur glad jag är över att slumpen gjorde att jag hamnade med just dig och Filippa och fick uppleva så många roliga stunder. Jag tror att det du vill förmedla är att allt har något gott i sig och att t.o.m den här upplevelsen kan leda till något positivt. Jag hoppas att du blir glad över att höra att du, så fort du skriver, får mig att le en extra gång, se det vackra i regnets droppar och bli glad över att jag får sitta och läsa en text om de kumulativa rekvisitens betydelse i den straffrättsliga problematiken. Att du lyckas förmedla den känslan gör mig säker på att du kommer klara detta galant, och kom ihåg att det är din underbara person som gör dig vacker och att du i våra ögon alltid kommer vara något utav det finaste som finns!!
Hej Emma.
Idag satt jag med Frida Welander på Juridiska Biblioteket eftersom vi har börjat plugga tillsammans. Helt plötsligt vänder sig Fridis mot mig med tårar i ögonen & berättar om dig.
Det är svårt att inte bli berörd och att inte se upp till dig. Din styrka är så otroligt inspirerande och även om jag inte känner dig så rör du vid mitt hjärta när du skriver som du gör.
Du bevisar för mig att alla människor gör ett val, vilken situation man än hamnar i - man bestämmer själv hur man vill leva & vem man vill vara. Att läsa det du skriver ger mig hopp om kärlek, vänskap & värme.
Du är beundransvärd, Emma - det är du verkligen.
Vi ser fram emot att välkomna dit till Uppsala Universitet i framtiden ;)
Jag tänker på dig Emma. Du är otroligt stark och skriver så fint. Så rätt du har när du uppmanar oss att leva, nu och här. Höj blicken och greppa livet!
Vi ses!
Christer Yllner
Det där med hår vet jag hur det är ;-)Som du kanske kommer ihåg så hade jag inte bara långt utan stort hår. Det är inte riktigt så längre. När det är 2mm känner jag mig långhårig. När jag fyllde 40 var massa kompisar hemma hos oss. Nån hade en långhårig hårdrocks peruk. Så ascoolt att få headbanga igen. Annars saknar jag det inte. Och du. Du kommer att få tillbaka ditt och kommer att kunna välja om du vill ha det långt eller kort.
Jag håller med någon annan ovanför, om att det är svårt att sätta ord på vad du går igenom och hur du hanterar det. Det starkaste jag kan komma på är att - Du Rockar.
Stor kram
Emma, Jag önskar dig all lycka och hoppas av hela mitt hjärta att det går bra för dig!
Hej älskade Emma !
Jag sitter här på jobbet och gråter och skrattar när jag läser allt fint du skriver. Jag blir alldeles varm av medkänsla för dig och jag tycker att du är det bästa som finns på jorden just nu.
Du är stark som vanligt och kör ditt eget race....rätt val att klippa av håret skulle jag också gjort. Och vem fan bryr sig egentligen om håret när man har allt annat. Jag kunde inte sagt det där bättre själv med armen. Det är bra att jämföra sitt eget lidande med någon annan som har det värre....för det finns alltid någon som har det värre.
Din familjs närhet och sanningen att du har faktiskt den bästa mamma och pappa i världen just nu. Glöm aldrig det vad som än händer...utan dem hade du aldrig haft ett liv.
Som sagt, "det finns inget ont som inte har något gott med sig"
Massor av kramar och pussar till dig från mig.
//Heléne
Hej min älskade prinsessa.
När jag kom hem från min resa i Karpathos och läste dina senaste brev rann tårarna i floder.Du är så otroligt duktig Emma. Din mamma och pappa kan vara stolta över att ha en dotter som du.
Jag är övertygad om att du är lika söt utan hår. Glömmer aldrig den gången för arton år sedan då jag fick hålla dig i min famn, du var bara några timmar gammal, sååå söt med bara lite fjun på huve`t som sedan växte ut och blev långt och vackert. Det kommer det göra nu också.Puss o kram från din farmor. Ps. Du finn i mitt hjärta dag och natt. DS
Du är starkast på jorden Emma!
EMMA älskadevän till min dotter Rosanna tänker på dig och hoppas jag får komma med R o hälsa på dig när tjejerna kommit hem och ingen är förkyld,vill ge dig en stor KRAM och DU FINNS I MINA TANKAR VAR DAG,vi finns här.ROSITA
Känns oroväckande att du inte skriver något på bloggen, vill bara säga att du behöver inte vara så stark, det är tillåtet att deppa ihop ett tag oxå när såna här jobbiga saker händer. Bra att du verkar ha många människor som stöder dig, hoppas du orkar kämpa på !
Vackra Emma!
Tittar in varje dag på din blogg och hoppas. Mina tankar är hos dig och din familj även om vi inte känner varandra. Men du har berört mig i ditt sätt att vara som människa, hur du skriver, hur du kämpar, hur du visar en sådan tacksamhet till dina nära och kära och till hela livet.
Jag önskar dig all den styrka du behöver i detta nu.
Energikram!
Emma! du är helt otrolig! gud vad jag ser upp till dig, din styrka, ja jävlar det är go i dig. Det här klarar du det vet jag!!
haha kommer du ihåg när vi moona för fotbollsbussen när vi skulle käka på donken i tyskland, och busschauffören sätter på hellyse? jävlar vilken adrenalinkick, haha du är bäst! och motala grabbarna ;)...
jag tänker på dig hjärtat! vad du är duktig på att skriva förresten, det är sant det du skriver, man ska se det possitiva även fast det inte alltid är så lätt! You go girl!
Massa styrkekramisar
