18/1-10
Sjukhus, Sjukhus, Sjukhus , Sjukhus. Depp, depp, depp. Förtillfället känns det som mitt liv bara består av dessa två meningslösa saker.
Nu förtiden går jag och lägger mig så tidigt som möjligt för att fortare komma in på nästa och få den överstökad. Varför ska världen vara så orättvis? Nu tänker jag inte bara på mig själv, utan alla andra som också drabbas av någonting som dem själva inte vill. Ingen levande normal människa vill drabbas av någon sjukdom eller liknande och vi alla tänker också lika "det händer aldrig mig", men ibland händer det där som man aldrig trodde skulle hända en själv, det där som jag fortfarande inte kan förstå efter snart 6 hemska månader.
Jag vill bara att allt ska vara som vanligt, att man ska få se ut som vanligt, slippa alla vidriga bieffekter av medicinerna. Och det som gör mig mest ledsen är att det aldrig kommer bli som förut, så jag kan ju likagärna skippa i att kalla den tiden för den vanliga.
Att total ombilda hela sitt liv som 18åring när man är mitt uppe i the time of my life har/är en sån psykiskt påfrestning. Kommer jag dö? Vad ska jag göra för att inte få återfall? Hur ser alla på mig nu? Kommer folk vilja umgås med mig eller kommer dem vara för rädda att binda sig med någon som har varit så allvarligt sjuk? Kommer någon någonsin våga bli kär i någon som har risk för återfall? Hur kommer livet att bli? Kommer jag någonsin bli lika glad igen som jag var innan? Kommer jag kunna gå på en fest och kunna slappna av? Vissa av dessa frågor är låter säkert både patetiska och självklara i era öron, men dessa är bara några få av dem som konstant snurrar runt i mitt huvud.
Någonting jag heller inte kan släppa är vad som orsakat att jag blivit sjuk, ärligt talat hur maximal otur kan man ha? När dem snackar unga människor på avdelningen så rör det sig bland patienter i 30-35års ålder, och sen ja är det ju jag.
Jag vill inte vara här, och jag vill inte vara hon som alla kommer förknippa med hon som haft cancer. Det är konstigt eftersom jag själv skulle se någon annan som övervunnit en sådan här kamp vara en bland dem koolaste människorna som fanns, men när man själv sitter där så blir det inte alls samma sak.
Min syn på livet och världen var så possetiv förut, men efter att ha gått igenom detta och även hört andras livskriser så blir bara synen sämre. Nu ser man mest negativt och orättvisa. Jag är rädd för att våga längta eftersom man så lätt kan bli besviken.
Nu har jag bara en stor behandling kvar, en högdosbehandling som ska vara tuffare än dem "vanliga". Jag ska troligtvis skörda stamceller i veckan men allt verkar bli uppskutet pga. jag fick 40graders feber i lördags, ingen hit. Jag känner ett stort obehag framför sista behandlingen, jag har mått så fruktansvärt dåligt de senaste behandlingarna och undrar hur fan det kan bli tuffare. Men som sagt gnälla gör ingen nytta och jag har ju inte så mycket val.
Framtiden ser ut så att jag kommer få underhållsbehandling de två kommande åren, tabletter dagligen samt cellgifter en gång varannan månad. Det gör mig ledsen eftersom många drömmar känns väldigt långt bort, mina reseplaner får vänta. Jag önskar jag skulle kunna säga att jag likagärna kan vänta och göra något annat under tiden men då skulle jag ljuga, och det blir 1000gånger värre när man själv inte orsakat hindret.
Jag hoppas att i sommar är detta glömt, håret utväxt, svullnaden gått ner och att leendet sitter där det borde sitta!
Du är så jäkla fin, och du kommer att vinna över den där skiten superbra! Ring mig när du är hemma igen så ska vi hänga <3
emma! du är världens bästa!!! snart är allt som vanligt! ringer när jag har slutat <3
emma! det låter som om allt är skit just nu! jag förstår att det är värdelöst, men du skulle bara veta hur många människor (jag själv inkluderad) som sitter och skickar "happy thoughts" till dig, dygnet runt i hopp om att du blir frisk snart!
Känner du dem?
Stor kram
Hej tjejen!
Du kommer fixa det är, det vet vi alla. Men det känns nog inte så just nu och jag kommer inte säga att jag vet hur det är för jag har ingen aning. Men något jag vet är att du kommer fixa detta och bli frisk igen och få tillbaka ditt fina leende på läpparna =)
Stor kram/Nathalie
Du kommer alltid vara du! Ditt leende och din vilja finns kvar!! Så även om saker och ting skjuts upp och känns jobbigt nu kommer du kunna göra allt du vill! Kanske inte nu, i sommar som du hade hoppats på. Men fler sommrar kommer och jag vet att du kommer få det för att du har viljan till att fortsätta ditt liv! För du är inte klar med det någonstans!
Love you världens bästa vän!
Jag kommer i alla fall alltid tycka att du é sjukt cool! Tänker på dig å ta å kör eran roadtrip hit närhelst, dörrarna i Lund e alltid öppna!
puss å kram Sara
Lycka till!!!! Jag önskar dig all värme och hoppas verkligen att du blir frisk. Trots att jag inte känner dig så gör det ont i hjärtat att läsa. Ge aldrig upp Emma!!!
Du är så otroligt stark Emma. Jag förlorade en person i min familj på grund av cancern. Det han hade och som även du har är viljan och styrkan. Kan tyckas konstigt eftersom jag inte känner dig men ditt sätt att uttrycka dig visar hur otroligt stark du är! Du har livskraften, att ge upp är inget alternativ.
Fortsätt kämpa!
Emma, jag forstar att det maste kanns helt fruktansvart att tillbringa hela din (nuvarande) tid med sjukdomen och ofta pa sjukhus med alla mediciner och behandlingar. Men tappa inte hoppet och din starka livsglod! Du ska gora din sista behandling nu, vilken troligtvis kommer fa dig att ma skit! Men se det positivt, det ar din SISTA! Nar den ar klar ar det varsta over och du har "bara" de andra underhallsbehandlingarna kvar. Det kan bara bli battre!!! Jag tror att sa fort som ditt har borjar vaxa ut igen och svullnaden gar ner sa kommer du att borja ma battre och det ar inte langt kvar dit!
jag onskar att du vore har hos mig sa vi kunde avantyra tillsammans, men nar du har kampat dig igenom den har onodiga tiden sa ska vi ut och leva livet!! :D
Glom inte bort att jag tanker pa dig varje dag. Massa Karlek <3
kämpa på!
jag har nyss fått veta att jag har hjärntumör. Inge vidare det heller :(
just nu hatar man verkligen sjukhus.
hoppas allt kommer ordna sig för dig. jag önskar dig all lycka emma! <3
Du är underbar ... precis som mamma ... men på ett annat vis... Vi gillade ditt besök och det lilla gnabbet med Wille ... Det finns ....
Älskade, älskade Gullunge!
Den kille som lyckas fånga DIG kommer att bli världens lyckligaste!! Dessutom har du helt underbara vänner som aldrig kommer släppa taget om dig - inte vi i din familj heller!
Emma, du är så otroligt stark och sättet du berättar din mardröm bevisar bara hur stark du är, Du kommer att klara detta och du har mer människor som stöttar dig än du inser. Och den killen som fångar dig kommer att vara lyckligt lottad och älska dig ännu mer för att han vet hur otroligt stark du är!
Jag håller på dig!!! <3
Jag kom på att jag saknar dig och det känns som det var jättelängesen. Då kom jag på att det var i förrgår. Konstigt.
Lista på bra grejer med dig:
1. Du är underbar
2. Du är den enda som tycker museer är roligt som jag
3. Du ser ut som gandalf i min gamla tröja <3
4. Du är bäst att sjunga med i bilen
5. Du kommer bli en bra förälder till Dr. Snuggels (vår kinesiska igelkott)
Ring när du orkar!
fortsätt kämpa! vänta bara till sommaren när du kan göra allt du vill och må bättre. varje dag finns de någon som tänker på hur fin,underbar och stark du är! alla som längtar efter dig så fortsätt bara kämpa allt kommer bli bra!:)
Jag hoppas allt är bra med dig. Jag har varken sett dig eller din familj på fem år men du ska veta en sak och det är att familjen Bille kommer stå och kämpa med dig pricis som dina kompisar gör. Vi är som släkt med varandra !!! Slå skiten så vi kan komma och hälsa på er!!!
Snälla, söta, rara Emma. Det är så otroligt lhjärtskärande att läsa dina rader och det finns inga bra ord att sätta på det du går igenom. Jag har förstått det. Men en sak kan jag säga dig och det är att jag är HELT SÄKER på att människor runt dig VILL vara nära dig och vara en del i ditt liv. Försök att fokusera på det meningsfulla, på det och på dom som du har i din närhet just nu. Försök att inte tänka så mycket framåt. Tids nog kommer du märka att du lämnat massor av de jobbiga, onda, kämpiga och mörka bakom dig. Och då kommer du känna glädjen till dig själv och livet igen. 10 000 Volt energikramar till dig!
Dags för en ny update?? :)
Det är så härligt att höra att det går åt rätt håll.
Skönt att du är en sån kämpe!
Många kramar till dig och din familj!
Hej!
Hoppas det går framåt för dig - vore kul att få en liten uppdatering men du har väl annat att tänka på, förhoppningsvis mår du bättre nu. Håller tummarna!
Ang framtiden så har de ju pratat nu i tidningar och teve om en undersökning att ungdomar som gått igenom typ cancersjukdomar mår bättre sen när de är färdigbehandlade - ser livet på ett annat sätt. Ngt att tänka på kanske, kanske inte tröstar dig just nu men iaf...
